Juridisk hjälp och rådgivning

För alla familjejuridiska tjänster samarbetar Arvid Wærners Begravningsbyrå med Familjens jurist. Alla texter nedan är hämtade från Familjens jurists webbplats.

Boutredning

Det juridiska efterspelet av ett dödsfall, boutredningen, kan något förenklat delas upp i tre steg:

Steg I – Bouppteckning

När en person har gått bort ska vanligtvis en bouppteckning göras. För de fall där tillgångarna endast täcker en enklare begravning och det inte heller finns någon fast egendom räcker det istället att göra en så kallad dödsboanmälan, vilket sker genom kommunens försorg.

En bouppteckning innebär en skriftlig sammanställning av den avlidnas tillgångar och skulder, vilket blir underlag för kommande bodelning och arvskifte. Handlingen talar om vilka som är dödsbodelägare och efterarvingar, vilka som har en rätt i dödsboet endera på grund av lag eller testamente. När bouppteckningen registrerats av Skatteverket (det är alltså Skatteverket som registrerar handlingen trots att det inte längre förekommer arvsskatt) utgör den en legitimationshandling för dödsboets delägare.

I samband med dödsfall är dödsboet enligt svensk lag skyldigt att låta förrätta en bouppteckning inom tre månader från dödsfallet (eller en dödsboanmälan).

Består dödsboet av endast en delägare behöver du inte vidta ytterligare årgärder, utan kan med den registrerade bouppteckningen som legitimationshandling till exempel begära avslut av konton, föra över bostadsrätt, söka lagfart för fastighet eller sälja värdepapper.

Läs mer om bouppteckning på http://www.familjensjurist.se/vara-tjanster/bouppteckning (Sidan öppnas i eget fönster).

Steg II – Förvaltning

Förvaltningen, eller dödsboavvecklingen som det också kallas, är den utredning som görs och de åtgärder som vidtas avseende den avlidnas tillgångar och skulder. Dessa åtgärder tar naturligtvis sin början redan under steg I. Som typiska moment i förvaltningen av ett dödsbo kan nämnas avslut av konton, försäljning av värdepapper, tömning och städning av fastigheter/bostadsrätter eller hyresrätter, omhändertagande/försäljning av lösöre, värdering av bohag/smycken/konst, betalning av räkningar, uppsägning av avtal och omhändertagande av post. Samtliga delägare ska vara överens om hur varje åtgärd ska utföras och vad som ska hända med dödsboets egendom (om den ska säljas eller fördelas mellan delägarna).

Steg III – Arvskifte

Ett arvskifte är en skriftlig handling över fördelningen av det arv som den avlidne lämnar efter sig. Om bouppteckningen är dokumentet som utvisar ”vad finns” och ”vilka har rätt till detta” så är arvskiftshandlingen dokumentet som berättar ”vem får vad”. Handlingen ska undertecknas/godkännas av alla delägare i dödsboet innan utbetalning av arvslotter kan göras. Kan delägarna inte enas om arvskiftet kan tingsrätten efter ansökan från en delägare utse en så kallad skiftesman.

Testamente

Ett tydligt utformat testamente kan underlätta mycket för de anhöriga och minska risken för framtida tvister.

Är det otydligt kan det istället bidra till osämja. I värsta fall kan det innebära att delningen av arvet inte alls blir så som testatorn, den som skrivit testamentet, ville ha det. Innan du skriver ett testamente bör du därför noga tänka igenom avsikten med det och därefter söka professionell hjälp för att det ska få rätt innebörd; till exempel om arvet ska vara enskild egendom, erhållas med nyttjanderätt eller fri förfoganderätt etc. Du anger villkoren.

Läs mer om testamente på http://www.familjensjurist.se/vara-tjanster/testamente (Öppnas i eget fönster).